I cannot tell you how thankful I am for our little infinity
| Postat i: Livet
0
Hej vänner! Nu väntar fem jobbdagar mig men det är bara att bita ihop. Juste filmen igår var jättefin, ett tag rann tårarna så mycket så att jag fick det svårt att andas. Cancer alltså, uscha vad hemskt det är. Att behöva se sitt barn lida och slutligen leva utan "hen" är bara för hemsk. Det värsta med filmen var nog när huvudkaraktärens mamma sa: Jag kommer inte att vara en mamma längre. Då brast det totalt för mig! Sevärd film men ladda upp med näsdukar (!!!) Love
Hittills inga kommentarer till I cannot tell you how thankful I am for our little infinity