Idag är det precis fem år sedan olyckan. Den femte juni år 2009 förändrades mycket i mitt liv. Tänk att ett rulltrappsbesök ledde till en smäll, blodspår, förvirrad personal, ambulans, elva timmars väntan på sjukhuset för att slutligen sys. Hade plåtskenan från rulltrappan sågats in en milimeter till så hade mitt ben gått av. De sa att jag hade tur och att jag ska vara glad då "såret var ett fint jack". Ja jag är väl glad över att jag kan gå och springa idag då jag är en riktig tjurskalle av mig som slutade gå på kryckor efter några veckors haltande. Vad jag inte är glad över är att känseln i mitt högra ben från knät och neråt inte finns, en ständig sockerdricka är inte kul att leva med.

 

Jag är glad att jag har två ben men att jag inte klarar av allt på samma sätt längre känns ibland väldigt jobbigt! ♥

Klicka HÄR om du vill se mitt sår, valde att inte visa bilden direkt då någon kan vara känslig. Love